onsdag 30 november 2011

30:e november

Äntligen!!! Det är äntligen sista dagen i november. Jag ogillar verkligen den 11:e månaden på året. Varför vet jag dock inte, men det är verkligen en down-period för mig. Men nu så vänder det.. förhoppningsvis. Det är endast en månad kvar på det här året, vart resten har tagit vägen, det har jag absolut ingen aning om. Efter att jag fyllde 30 i januari i år, så har det bara rasat iväg tidsmässigt.

Av någon konstig anledning så har jag dessutom införskaffat julklappar redan. Inte alla, men några, till folk jag inte brukar köpa något till, så alla jag brukar köpa till har jag ju fortfarande kvar, men det ger sig. Resten av klapparna har jag funderat ut i alla fall, så det återstår bara att de ska finnas i affären när jag väl ska inhandla dem. :) Det hör inte till vanligheten att jag inhandlat en stor del av klapparna redan i november, så jag är lite stolt över mig själv faktiskt.. :) Sedan gäller det ju bara att få med sig allt till Sverige om två veckor. :) Ska bli underbart att träffa familjen och vännerna igen. :)

fredag 25 november 2011

gottesugen

Jag blev väldigt gottesugen såhär på fredagskvällen, och då affärerna är stängda sedan någon timme tillbaka, fick jag vara lite kreativ här hemma. Vi hade en påse med gifflar i frysen så det värmde jag ett par i micron, och sedan fick det bli något jag inte ätit på en massa år... lingonmjölk. En stor matsked lingonsylt med typ 2 dl mjölk som man blandar om tills mjölken får en rosafärgad ton. Så gott så gott.. Och alldeles lagom som fredagsmys. :) Vad har ni andra haft för fredagsmys ikväll?
Mitt fredagsmys

onsdag 23 november 2011

identitetskris

Då har man precis kollat på bonde söker fru då. Idag var det dags för bönderna att välja, och jag satt och flinade som ett fån för varje bonde som valde den de fallit för. Tänk att man kan ryckas med så av ett tv-program.

Tidigare under dagen kollade jag också på lyxfällan, och fick mig en liten tankeställare. Programledarna frågar kvinnan från föregående avsnitt vem hon var, hennes identitet utan jobbet, och likaså kommer samma fråga upp i nästa avsnitt vad man kunde se på trailern.

Det fick mig att börja fundera... existensfilosofi kan ju vara roligt att underhålla sig med emellanåt, men det känns lite mer som en identitetskris för min del. Jag har inget yrke jag kan identifiera mig med, jag har alltid vart den "tjocka" tjejen, och jag släpper inte in människor på livet hur som helst. Jag är fortfarande den tjocka tjejen, och även om jag gått ner en hel del, så är det fortfarande en hel del kvar, men vem är jag egentligen när alla överflödiga kilon är borta? Jag kan ganska lätt säga vem jag är för andra. Jag är en dotter, en storasyster, en fästmö, en bästa vän, en stöttepelare, en god vän, en knäppis, en iaktagare, en rolig prick, en person som ser till andras bästa, en hjälpare, en filmentusiast, för att nämna några roller jag har. Men vem är jag för mig själv? Åldern har jag inga problem med, man blir visare för varje år, men det känns som att jag ändå inte uträttat något. Jag bara... är. Punkt! Men vad vill jag göra med mitt liv? Vad vill jag arbeta med? Vad har jag för drömmar och förväntningar? Det känns just nu som att jag bara står och stampar på ett och samma ställe, utan att hitta den där smala stigen som leder uppåt. Kanske är en åldersdrabbad livskris ändå?! Nej! Jag tror inte det ändå... jag måste hitta mig själv, men jag har ingen aning om vart jag ska börja leta... Får väl ta och sova på saken... kanske känns bättre i morgon.

tisdag 22 november 2011

Crap!!

Var ute och gick en liten promenad tidigare under dagen. Upptäckte att mina mysbyxor numera är ganska lösa i midjan, så det blev till att dra åt dem en del. Dock glömde jag att hålla ögonen öppna  under promenaden. Man kan råka ut både för det ena och det andra här i stan. Till exempel kan man stuka fötterna om man inte är uppmärksam på de höga kanter som trottoarerna ibland stoltserar med eller så kan man trampa i hundbajs. Det finns en hel del lösdrivande hundar här tydligen, och ja.. de sätter sig där de kan, och ingen människa plockar upp efter dem. Det sistnämnda drabbade mig idag. >.< Det är ju dumt att vara på strålande humör och hålla huvudet högt när man är ute och vandrar tydligen. Bläää!!! 

torsdag 17 november 2011

Det luktar snö

Det blev en liten promenad på ungefär 2 km, till och från affären, tidigare under kvällen. Det var förvånansvärt kyligt ute. Får nog ta och införskaffa en ny mössa tror jag. Grämer mig fortfarande lite att jag glömde min stickade basker någonstans förra vintern. Menmen.. får se om jag hittar något intressant. I alla fall... luften var fuktig och det doftade faktiskt som att det var snö i luften. Jättehärligt!! Nu är det väl i och för sig knappast troligt att det blir någon snö här... än på ett tag i alla fall. När jag traskade hem från affären började dimman lägga sig över staden igen, precis som den gjort den senaste veckan eller så. Påminner lite om Skåne faktiskt, där det också kunde vara riktigt dimmigt emellanåt. Det som skiljer stort, är att det sällan blåser här i Modena, till skillnad mot Skåne. Jag har för mig att det var 2-4 plusgrader ute när jag var ute och traskade, och helt vindstilla. Jätteskönt. Det kändes verkligen som att det var den temperaturen. Hade det vart i Skåne, och det blåst, hade det känts som det vore 25 minusgrader. Så det är ju positivt. :) Och det var härligt att känna "snödoften" i luften, trots att det förmodligen bara var dimman i slutändan. :)

onsdag 16 november 2011

Lightheaded

Jag tog en lång sovmorgon idag. Eller sovmorgon... det är väl fel ord kanske. Låg nedbäddad i sängen och lyssnade klart på ljudboken jag började på igår. Eclipse vart det... är förmodligen inte den sista att läsa/lyssna på den, men definitivt inte bland de första miljonerna heller. Trots att man sett filmerna är det intressant att se hur mycket det skiljer sig från böckerna. Sedan blir jag så inkapslad i vad jag läser (eller i detta fall lyssnar på), så jag har svårt att sluta. När klockan var fyra i natt, släkte jag motvilligt lampan och satte datorn i vänteläge, för att kunna fortsätta när jag vaknade igen. Och så blev det.

I alla fall... klockan var nog närmare halv ett när jag väl var klar med boken och steg upp ur sängen. Ställde mig i duschen och när håret var genomblött kunde jag som vanligt dra stora hårtester från mitt huvud. Ska bli skönt att klippa sig om en månad. Jag schamponerade håret och sköljde ut det, satte i balsam i håret och tvålade sedan in kroppen. Då känner jag något jag inte känt mer än en gång, kanske två gånger. Det håller på att svartna för ögonen på mig och huvudet snurrar. Jag känner mig svimfärdig. Då jag aldrig svimmat, vet jag i och för sig inte exakt att det är så det känns, men jag är tillräckligt beläst för att känna igen beskrivningen. Lutar fram huvudet, för att få blod ner till skallepärat, men det hjälpte inte heller... så jag fumlar med vattenstrålen, försöker skölja bort all duschkräm och balsam, samtidigt som det svartnar mer och mer för ögonen och jag känner att det blir jobbigare och jobbigare att andas. Rusar ut ur duschen och ställer mig och hyperväntilerar över tvättmaskinen. Känner omedelbart den friska luften mot mitt skinn och i mina lungor. Skönt! Men det hjälper inte. Synen är fortfarande väldigt blurrig och suddig och jag gör ett halvhjärtat försök att torka av mig lite... fötterna i alla fall.  Är inte så smart att vara blöt om fötterna om man ska rusa på ett stengolv. Rusar in till vardagsrummet och slänger mig i fåtöljen som står där, och försöker kontrollera mina andetag. Känner hur det blir lättare att andas igen och att synen börjar stabiliseras igen, men huvudet snurrar fortfarande och jag känner mig fortfarande väldigt "lightheaded". Trots att jag inte är hungrig, inser jag att kroppen måste skrika efter något i magen. Har ju trots allt inte ätit på 17 timmar eller något i den stilen. Det är inte bra! Går ut till köket och tar det första jag ser... ett par pepparkakor, och går sedan tillbaka till fåtöljen. Direkt efter att den första är uppäten, känner jag hur det känns lite bättre. Måste bli bättre med att äta regelbundet. Borde i alla fall tagit något att äta när jag vaknade, och kunde sedan bäddat ner mig igen. Nu är väl inte pepparkakor att föredra att äta, men för stunden behövde jag få i mig snabba kolhydrater för att få upp blodsockret lite, och det fungerade bra.

Jag blir ju lite yr emellanåt, oftast för att jag reser mig för fort. Dock är det inte på långa vägar lika ofta numera, efter att jag slutat med mina blodtryckstabletter på eget bevåg. Det blev i alla fall en ordentlig frukost efter en stund, så nu känns allt finfint igen, men det är läskigt, när man är mitt uppe i det hela. Nu ska jag nog försöka fixa till lite senlunch. Får nog bli en snabblagad köttfärssås med pasta, samtidigt som jag karvar in ett memoria i mitt minne; "Sluta slarva med maten!!"

söndag 13 november 2011

Färskt

Sådana här hittade jag på grönsaksavdelningen när vi handlade senast. Hur trevligt ser det inte ut liksom. Känns som att det inte blir mycket färskare än sådär... ja, det skulle ju då vara ifall man plockade direkt från trädet, men man får lite den känslan när man håller de små frukterna i handen. Att man varit lite busig och pallat från någon med ett stort fruktträd i sin trädgård. Clementiner, där det fortfarande sitter en liten stjälkbit och några löv på. Och då löv inte håller sig fräscha så länge i "avhugget" tillstånd, kan man väl nästan anta att de här clementinerna är extremt nyplockade. Dessutom så hade löven idag torkat en hel del. Clementinerna smakade dessutom underbart. Söta och saftiga, precis som man vill ha dem. Underbart! :) 

lördag 12 november 2011

Go'mat

Det blev ett kort besök hemma av sambon. Han kom hem igår vid fyra-tiden. Då for vi och handlade lite och fixade i ordning mat när vi kom hem igen. Det blev en efterlängtad ungsstekt falukorv med potatismos. En av favoriterna, för oss båda, men förmodligen lite mer för sambon. Jag kommer inte ens ihåg när vi gjorde detta hemma senast, men vet att vi åt det en gång på en restaurang innan vi åkte ner hit till Modena. Men igår var det alltså dags att göra det hemlagat.  Och det var gott... underbart gott att få känna smaken av "riktig korv" igen. Min lilla portion blev uppäten, förutom en halva av den halva tomaten, samt lite mos. Sambon deklarerade tidigt att han skulle överäta, men trots detta blev det ändå en liten portion över till mig. :) Inte så illa det.

Han åkte vidare idag igen. Mot sydkorea denna gången. Från början var det sagt att han skulle vara där i 2+2 veckor med 1 vecka emellan. Denna veckan skulle han stanna kvar i sydkorea och så skulle jag också få komma över dit. Men neeejdå.. Allting ändras ju hela tiden, så nu blir det ingen resa för min del. :( Lite trist, men men.. så är det ibland...

fredag 11 november 2011

Nya bilder

Då är det dags igen då, för lite viktkort. Det skiljer då 22 veckor på första kortet och sista kortet, och totalt 41 kg. Har upptäckt att det är fruktansvärt svårt att ta kort på sig själv i en spegel, och det blev inte lättare av att jag var tvungen att stå på en stol, för att få med så mycket som möjligt av mig själv. Så därför är den sista bilden väldigt suddig, både framifrån och från sidan. Får försöka införskaffa en bättre spegel. Får väl se när det kan bli tal om en tripp till Ikea igen... Nåväl.. här kommer de då. Det kanske inte syns så mycket skillnad mellan bild 2 och bild 3, men det är en hel del kilon däremellan. 17 har jag för mig för att vara exakt. Och som sagt.. jag ber om ursäkt för den dåliga kvaliteten... får skylla på att jag är "gammal" och skakig på handen. ;) Sen är ju det där med rätt avstånd lite knivigt också.. menmen.. ta det för vad det är.

onsdag 9 november 2011

Smaklökarna dansade street-dance

Italiensk mat i all ära, men ibland saknar man svensk mat. Förra veckan lade jag in en beställning hos en icabutik som levererar till utlandet. De hade en hel del i sitt sortiment man kunde välja mellan, däribland kaffekapslar till tassimomaskinen och vissa färskvaror. Då sambons kära kaffe nästan var slut så passade det ju ypperligt att lägga en beställning med lite gott och blandat i. Något som jag längtat ihjäl mig efter var dillchips, så det fanns såklart med i 10-kilos kartongen som levererades till dörren. Jag packade upp alla varor, ställde in det som skulle ställas in i kylen och öppnade den efterlängtade chipspåsen. Tror det måste vara något riktigt svenskt med dillchips, för här nere finns det definitivt inte. Det är i alla fall något väldigt speciellt med den där blandningen av dill, gräslök och salt. Plockade fram en liten näve chips, typ 10-15 stycken, och när den första landade på tungan så tror jag faktiskt att mina smaklökar dansade street-dance av lycka. Kände hur de popade, lockade, free-stylade och andra termer som används just inom den typen av dans. Äkta lycka! Nu finns det väl kanske en del som förfäras över att jag som magsäcksopererad sitter och äter chips. Skillnaden nu mot förut, är att jag har ett stopp. Mina 10-15 chips var fullt tillräckligt. De stillade suget och efter att dessa var uppätna så var det bra. Inget fortsatt sug efter dem alltså. Så nu är påsen igenbommad och ligger i en av kökslådorna. :)

Efterlälngtad macka!
En stund senare blev det i alla fall ett ordentligt mellanmål; Knäckemacka med bredbar leverpastej och en tesked bostongurka ovanpå det. Det var inte heller fel kan jag säga. Så gott så gott. Bilden ser kanske inte så aptitlig ut, men den satt i alla fall som en smäck i kistan. Leverpastej är ju dessutom bra källor för järn och B12, sånt där som viktopererade inte kan få för mycket av, har jag hört! ;)

Eftersom det inte heller här nere i Italien går att få tag på ättika, var dessutom en av tetrasvenskarna så vänlig och köpte ett par flaskor till mig. Så när sambon kommer hem på fredag tänkte jag bjussa på ungsstekt falukorv, potatismos och egenlagad pizzasallad (här används ättikan då, ifall någon undrade). Jag ska också lägga in lite sill, nu när jag för andra gången besvärat svärmor med receptet. Jag är inte direkt någon sillmänniska, men detta recept var faktiskt jättegott. Eventuellt blir det till att lägga in en extra burk också... var visst någon belgare på tetrapak som älskade sill, och sambon lovade bort lite till honom. Nåväl. Gör inte mig något.. då har jag ju något att göra i en sådär 10 minuter i alla fall. ;)

fredag 4 november 2011

Hösttrött

Jag har under de senare åren riktigt börjat ogilla hösten. Detta ständiga gråa och mörka. Jag har också märkt att jag blir så fruktansvärt trött under denna årstid. Och säg nu inte att jag ska vila eller sova mer, för jag har inget jobb eller andra åtaganden att göra om dagarna, så vilar tillräckligt gör jag, och sova mer.. jag sover ju mellan 10-12 timmar redan, just för att jag är så trött. Värt då! Jag hoppas bara att det faktiskt blir lite snö här nere också, så det kan bryta av lite mot allt det mörka. Risken är väl att det inte ligger kvar på gatorna och sånt när man bor i centrum... Men hoppas kan man ju. :)

torsdag 3 november 2011

polisstopp igen

Att köra bil här nere i Modena känns lite som ett självmordsuppdrag (och jag har hört att det är ännu värre i södra Italien), så jag vägrar helt enkelt att köra här. Självbevarelsedrift eller överlevnadsinstinkt kan man nog kalla det, så all körning överlåts åt sambon. Inte för att jag blir lugnare av det direkt, för hjärtat hoppar nästan ur kroppen och jag sitter och panikbromsar på min låtsaspedal på passagerarsidan. Nåväl...

...idag åkte vi till Bologna och Ikea (för ovanlighetens skull). Hushållet hade slut på senap, och det dög inte med vilken senap som helst. ;) Det blev ju som vanligt när man är på ikea, lite mer än vad man räknat med från början, men det blev bara "botega svedese" idag i alla fall. När vi sedan passerat betalstationen för att komma ut på motorvägen hem igen, blev vi stoppade av polisen. Andra gången på en månad, och på nästan samma ställe dessutom. Förra gången blev vi stoppade på andra sidan betalstationen... dvs när vi skulle IN till Ikea. Polisen fick sambons körkort och bilens papper och gjorde sitt. Inga problem i alla fall, men en sak reflekterade jag över. Det var ingen barskhet i polisens röst alls, utan ren vänlighet. Och det är ju ganska trevligt att höra faktiskt. Nu finns vi i alla fall med i deras statistik igen, så nästa gång vi har vägarna förbi betalstationen vid ikea i bologna, så blir vi säkerligen stoppade både på inresan och utresan.. ;)

tisdag 1 november 2011

allhelgonadagen

Nu är det tredje dagen det känns som söndag för min del. Kan ju förvisso bero på att det är röd dag här i Italien, samt att sambon hade klämdag igår. Han har ju vart hemma i 4 dagar i stället för 2 dagar, och då blir det ju lite mix-up i hjärnan gällande dagar. Nu har ju inte jag något att åta mig om dagarna, så jag behöver hålla reda på vilken dag det är... men ändå. Så länge jag inte tappar bort dagarna helt, utan jag vet när det är den 14:e december, så klarar jag mig nog bra.

Kyrkorna har nog haft fullt upp med mässor och annat dylikt idag. Klockorna har ringt måååånga gånger. Men det är ju som sagt en röd dag, och röda dagar är väl en kyrkodag. Och som de icke-katoliker vi är, så har vi inte gjort många knop idag. Tog en promenad på 5 km på dagen, annars bara slappat och kollat på serien burn notice. Ett rätt bra sätt att tillbringa lediga dagar på. Och då det också är allhelgonadagen, har jag också ägnat bortgångna nära och kära lite extra tankar